Allsång på bryggan!

I helgen, närmare bestämt lördagen den andre augusti, tar vi nya tag med "Allsång på bryggan". Det blir stämningsfull allsång och en hoper fina solobitar. Det blir också enklare förtäring för den hugade. För femtio spänn får man en helkväll med underhållning inklusive en fika. Kom till Saxemara Båtvarv!

Såhär nice var det sist, och nu hoppas vi på ännu bättre!

Nytt eller gammalt?

Stället får onekligen ett forna dagars skimmer över sig om man plåtar svartvitt, och det kan vara svårt att avgöra ålder på fotot. Endast de moderna masterna i bakgrunden skvallrar om nyare tider.

Hamnens "finsida" som vi reserverar åt traditionella flytetyg. Ett mycket njutbart hörn av vår värld.

Sommar... sommar!

Bengt och Kjell inför premiärseglingen med Däkan i eftermiddags.

Så blev den äntligen av, premiärturen med Däkan. Eller nja, vi har ju varit ute med henne tidigare i sommar, men inte under segel. Gaffelsegel, fock och klyvare var vad vi förde, och för måttlig motvind kryssade vi oss sakta ut ur Saxemaraviken. Efter en hyfsat buskisartad och fumlig inledning så fick vi ordning på det hela, och efter en tur och retur till Ekön så var vi väl förtrogna med hennes rigg.

Däkan är byggd på femtiotalet och har förutom sin härligt gammalmodiga rigg en tändkulemotor. Att ta en tur med henne är att förflytta sig bak i tiden, samtidigt som hon är en mycket kapabel seglare som inte står moderna båtar efter. Det finns en enkelhet i traditionella allmogebåtar som... ja... skänker en frihetskänsla. Att stå på akterdäcket med skotet i hand, och rorkulten under ena foten, och ljudlöst och med full kontroll glida fram genom skärgården -det är en svårslagen känsla!

Och det fina är, att om man är med i den trevliga Föreningen Allmogebåtar Blekinge (FABB) så är man välkommen att segla henne. Dessutom får man en attans massa trevligt sällskap!

Nu vet vi att bryggan håller för hundra personer...

En annan känsla jag vill beskriva är den förvåning vi upplevde i lördags. Vår lilla allsångskväll växte till oanade proportioner. Och istället för den handfull vänner som vi förväntade oss skulle dyka upp, så blev snart hela kajen full med folk som fikade, drack vin, grillade och stämde upp i allsång för kung och fosterland. Mersmak på det!

Undertecknad skrålar Taube tillsammans med Per Dunsö och Anders Carlsson.

En riktigt bra inledning på sommaren alltsåledes, och som bådar gott inför framtiden.

I all sin enkelhet...

...kommer vi på Saxemara Båtvarv att hålla en kväll med underhållning och allsång på lördag.Vi som skojar till det och sjunger och spelar är Per Dunsö, Anders Carlsson och undertecknad. Sannolikt avslutas kvällen med samkväm av den gemytligare sorten. Den som kommer kan ta med sig picnic-korgen eller köpa sillamackor från serveringen på bryggan.

Avnjut sommaren och den rätta atmosfären på Saxemara Båtvarv på lördag. För tusan!

Veteranbåtsträff och vernissage!

Kommande helg, den 27-29 juni så händer det grejer! föreningen Blekinge Veteranbåtar (BVB) har träff och visning av sina flytetyg på varvet, och samma helg, på lördagen, så har den eminenta akvarellisten Louise Nyström (vi är icke släkt, nej) vernissage på sin nya utställning på varvet. Hon visar upp, och säljer, mycket tjusiga målningar med blekingemotiv. Många av dem dessutom föreställande Saxemaravarvet.

Ytterligare en konstnär,Mia Sjösten, ställer ut spännande konst på bryggan bland alla båtarne. Missa för all del inte detta!

Utsikten från kontoret under hagelskuren förra veckan. Med förhoppning om snällare väder till nästa helg!

Kommer man hit så kan man förutom ovannämnda avnjuta härlig atmosfär och en alldeles nystädad brygga, på vilken man kan anvjuta kaffe, kaka och sillamackor. Den hågade kan även hyra en liten båt för att ro eller segla runt en smula i viken.

Nya grejer!

Sådärja! Efter en -i vanlig ordning- lång dag, så kan man avnjuta resultatet. Men först ett par ord om nya projekt!

Kort sagt så skrives just nu någon form av träbåtsblogghistoria då Grisslanbloggen och Ebbabloggen till sist förenas i en skön harmoni. För ett par dagar sedan så fraktades Neptunkryssaren Ebba ned hit till Saxemara. Lastades av med mobilkran, kördes till varvet med traktor, och lyftes med lastbilskran över till slipen på varvet. Slutligen växlades hon över till att stå på golvet med varvets gamla travers och står numer tryggt på kölen inne i varvshallen. Hon skall snart få ett nytt däck.

"Ebba" väntandes på en hel del kärlek i form av bl a nytt däck. Gissningsvis kommer detta, helsköna, projekt att följas utförligt på Grisslanbloggen.

Ikväll så trimmades också riggen till "Saxy", vår kära lilla blekingseka. Efter en segeltur med sagda farkost så konstaterar vi att hon seglar utmärkt trots flera år av, minst sagt, undermålig skötsel. Men det är en förbaskat gullig båt med stor potential. Vi skall ge henne riktigt mycket kärlek de kommande åren. Redan nu är hon hyfsat sjövärdig och dessutom riktigt vacker på ett gammaldags vis!

Från vänster till höger ligger "Luen", "Saxy" och "Smack".

Denna lediga dag (ha ha ha, vi är aldrig lediga) så har vi förutöver ovanstående åstadkommit en hel del. Vårt virkesförråd är härmed klart och vi behöver därmed inte skämmas för hur det ser ut på varvets övervåning. Det är numer helt enkelt... riktigt fint. Kom hit och kolla!

Utsikten idag från kontorsfönstret. Mikkelsen med sin son mastar på sin båt i strålande solsken.

Lyfter man blicken över horisonten, så påminns man snart om hur förbaskat vackra omgivningar man förfogar över. Har jag sagt följande förr? Om inte så gör jag det igen: jag är lyckligt lottad!

Den sköna säsongen är igång!

Man glömmer lätt hur man gått och frusit röven av sig en hel vinter när de värmande vindarna kommer och när näktergalen sjunger halsen av sig. Det svenska klimatet är bedrägligt...

 Saxemara Båtvarv sett från gästbryggan. 

På samma sätt glömmer vi säkert de tre första förskräckligt arbetstyngda månaderna som vi nu har bakom oss. Jag gissar att vi i framtiden kommer att blicka bakåt och med stora ögon undra hur i hela fridens namn vi pallade med detta. Men... livet blir bäst när man kastar sig in i detsamma med ungdomligt oförstånd. Om man gav sig in i allt med nykter vetskap så skulle man inte våga hälften.

Micke i vår kära Saxy, Blekinge Museums fina lilla blekingseka.

Nåväl, strunt samma! Om man bara lyfter ögat över horisonten då och då så blir livet skojigare. Varje gång jag gör just det, så inser jag att jag tillhör de lyckligt lottade här i världen.

Ett av våra mer otippade husdjur är denna svala. Med tiden har han, och hans fru, blivit mer och mer tama. Nu vågar de utan vidare flyga in i kontoret och sätta sig. De verkar gilla att sitta i fönstret och se ut över viken.

En gång fick jag sova över i en väderkvarn på Gabrielkeramik's område. Sovplatsen blev uppe ibland kugghjulen, i en hängmatta. Jag trodde då att jag aldrig någonsin skulle få vara med om något mer romantiskt. Jag hade fel. Life is good!

Bakom rubriker och inlägg!

Om någon länge undrat vilka vi bakom båtsnickrandet på denna blogg verkligen är, så bjuder vi en (hyfsat storslagen) bild. Michael Okmark (till vänster) på ukulele ackompanjeras av er käre Niklas Nyström (till höger) på ett Scandalli.

Det går särskilt bra att lägga märke till, att munterheten på bilden är en total avspegling av verkligheten. Vi är sannolikt Sveriges gladaste och mest sorglösa båtbyggare! 

18:e maj kör vi öppet varv: Saxemara Båtvarvsdag!

Här klampar man omkring i sitt eget lilla paradis och trivs utav attans jävlar. Den som vill smaka lite på atmosfären är hjärtligt välkommen den 18:e maj. Då har vi nämligen öppet varv.

Kopparspik med bricka, alltså kopparnit, är hittills oöverträffat till sammanfogning av bordläggningsvirket och till fästning av svepsant (basade spant). Dessvärre är de numer en s k smal produkt, och kostar därefter. En vanlig nit på 3,4 x50 med bricka kostar över tio kronor. Styck. Men visst ser de granna ut!

Nu är det ju så att vi dagligen har öppna dörrar för allmänheten. Men eftersom vi ju onekligen måste jobba också, så är den dagliga möjligheten till guidning lite begränsad. Så dock inte den 18:e maj!

Pilsnerbackar var onekligen rejält mycket snyggare förr!

Förutom allmän trivsel så bjuds då på födoämnen. Om fiskelyckan står mig bi så består de av stekt sill på mackor. Kanske också ett par korvar och en balja kaffe.

En av många sköna reklambilder som pryder väggarna i stora varvshallen.

För den hågade så står även varvsekan "Smack" till förfogande denna dag. Undertecknad rodde just denna farkost tur och retur till Busskär och kan intyga att trots sitt bräckliga yttre så är hon en synnerligt kapabel liten båt. Och kolsvart. Med ett, låt säga, arkaiskt utseende. I sagda eka syns undertecknad stundom ro med vegamössan nerdragen i pannan och skepparkavajens krage högt uppdragen. Gärna i ett kraftigt dis.

Inte mycket har ändrats i verktygsuppsättningen till båtbyggeri. Ett skruvstäd, en klubba, en rasp, en sockel och en hoper stämjärn är vad som behövs för att passa in en bottenstock.

Om man gillar gammaldags, lite sliten och välanvänd, miljö så är Saxemara Båtvarv något av ett eldorado. Ur högarna med bråte och damm så börjar det gamla varvet att visa upp sina rätta konturer. Efter ett par rejäla tag med dammvippan så ser man plötsligt vilka balla grejer som dolts under lager på lager med mög.

International hade tydligen ballare namn på sina produkter förr i tiden. Lago-Tät är som namn betraktat ett mästerverk! Däremot ser produkten inte ut att ha hållit vad förpackningen lovar. På denna hävdas att innehållet aldrig stelnar. Det stämmer bevisligen inte, och Lago-Tätet är numer hårdare än emalj. Dock må väl detta vara förlåtet då förpackningen sannolikt är från före syndafloden (antediluviansk med ett flottare ord).

Det finns en skönhet i tingens sakta förfall, inte tu tal om den saken. Men då förfallet övergår i förgängelse så upphör det att vara charmigt och blir bara... sorgligt. Kulturarvet är som bäst när det är levande och brukat. När det är både återblickande och framåtseende. Kom och njut av det, för så är det tammejfan här!

Om man, som jag, sprang omkring i gamla sjöbodar som grabb så är man ohjälpligt förlorad i saker som dessa. Ett bomullsgarn och en hederlig galvad båtshake med täljt skaft i gran. Den lilla röda lanternan lyser gott om kvällen i verkstan, och matchas naturligtvis av en grön på andra sidan rummet.

Det börjar arta sig!

Såpass börjar det ta sig med uppsnyggningen av Saxemara Båtvarv, att vi faktiskt har kunnat börja göra vad vi är där för. Nämligen bygga båt.

Kanske världens flottaste bensindunk.

Efter ungefär en månad av idel femtontimmarsdagar så börjar vi se slutet på denna inledande monstersatsning. Hade vi gett oss in i detta om vi vetat exakt vad som väntade oss? Ja för fan! Det är hur kul som helst! Sova och glo på dumburken kan man göra någon annan gång. Eller strunta i helt, eftersom passionerat arbete slår i princip allt här i livet!

Symbolen för varvet: en gigantisk båtklov.

I maj -exakt datum meddelas inom kort- begår vi premiären för den första i raden av många kommande "Saxemara Varvsdag". Missa för allt i världen inte detta! Korv, kaffe, dricka och underhållning står på menyn.