söndag 28 september 2008

Sov gott med ett bra ankare!

Kvaliteten på förtöjning och ankring torde vara det som avgör huruvida man kan sova eller inte. Varenda båtägare vet hur uppmärksam man är på ljud i riggen, kluck mot bordläggningen och båtens rörelser. Och alla vet hur oerhört tradigt det är att kliva upp en regnig och mörk natt för att man börjat dragga eller för att lägga ett spring över viken.

Som den oroliga själ jag är så sover jag förstås mycket lätt ute i naturhamnarna och vaknar för minsta lilla. Men... nya tider och nya uppfinningar. Jag kan inte säga annat än: spring iväg och köp ett Deltaankare. Sitter perfekt i de flesta bottnar, med undantag för riktigt lösa dybottnar. Till sådana kör jag med min hemgjorda Danforthkopia i rostfritt stål.

Deltaankare. Inköpt innan priserna på dem gick ned med över hälften...

Det känns nästan konstigt att lita på ett ankare -och det kanske man heller aldrig riktigt skall göra- men Delta är faktiskt så bra som alla påstår. Har hittills inte varit med om att det draggat, släppt eller varit svårt att få fast eller svårt att dra loss när man skall sticka. Och det ger verkligen bättre nattsömn.

En fördel med den här typen av lättankare är att de lämpar sig både för tilläggning och för svajankring. Ett Danforth, t ex, har ju som bekant mycket bra håll vid landförtöjning p g a flynas stora och platta yta. Men vid vindkantring på svaj så vrider det sig inte i rätt riktning utan kantrar och hamnar upp och ned. Har man då otur så har det samlats en massa sjögräs mellan flyna och stången, och då sätter det sig inte på nytt.

Så ett filmklipp från en skön sommardag i Figeholms skärgård. Närmare bestämt vid Loberget, eller Bettan som holmen också kallas. Här får Grisslan ligga på svaj medan husse är ute på Hägnad bådor och lägger garn och ryssjor. Kanske skärgårdens sämsta hållbotten -häll, stenskrammel och tång. Men det är ett förbannat bra ankare, jävlar i det. Sitter även i sånt mög.

Grisslan för svajankring med returlina på Deltaankaret. Risken är stor att det kilar fast sig hårt i smålands steniga bottnar.