fredag 1 april 2011

Sargar, laskar och tolleklampar

Från och med idag och en vecka framåt kommer arbetet med Katla att stå stilla p g a jobb med... en annan sarg, till en Vindö. Det är mycket sargar just nu! Men först några ord om de senaste två dagarnas arbeten. Sedan däck och för- och aktersargen kommit på plats så är det äntligen tid för att få till långsidorna.

Lasken hyvlad, sargen grovinpassad och streck för hyvlingen dragna. I skrivande stund är hyvlingen färdig och endast ett par mm är lämnade för hyvlingsmån.

Långsidorna är avsågade på mitten och kommer alltså att få en stumlask midskepps. Anledningen är enkel: att få till snygga bladlaskar med perfekt pass i två ändar av en bräda som dessutom skall böjas och skevas är onödigt komplicerat. Risken är att man gör ett misstag, och att den blir för kort. Detta är faktiskt också anledningen till att man sällan bygger träbåtar med olaskade bord. Hela längder blir snyggt, men är onödigt svårt, och är tidsödande att bygga. Tänk dig själv att få en både böjd och skevad bordsplanka att passa med tiondels mm i spunningen i båda ändar och dessutom perfekt mot underliggande bord. Då är det inte mycket att ge på!

Babords lask innan hyvling och limning. Redan nu kan man se att stumlasken kommer att bli i stort sett osynlig. När det sedan kommer bets och lack ovanpå så försvinner den nästan helt.

För att dölja stumlasken så kommer jag att använda tolleklamparna som laskbrickor. Tolleklampar är det lokala namnet på de klotsar som årtullarna sitter monterade på. Vanligtvis står dessa solo på skarndäck, men i Katlas fall konstrueras de som winschfästena på en segelbåt, d v s att de skruvas dikt an mot både skarndäck och sarg. Det blir sannolikt rätt snyggt och det kommer att helt ta fokus från lasken.

Styrbords bladlask i närbild. Enhandstvingar är ett oslagbart hjälpmedel när man handskas med hala och trilskande mahognyplankor! Skruvtvingar ger större presstryck, men fäster sämre mot underlaget och kräver fler händer. Skall man dessutom lägga klotsar på ömse sidor så krävs det i princip att man är två för att få det hela att fungera.

Ett tips till den som skall göra ett liknande arbete är att lämna mycket hyvelmån. Det går åt mer än man tror eftersom plankornas ändar rör sig mer än man tror i höjdled då de böjs in mot skarndäcket. I detta fall, då sargarna i slutändan skall bli 115 mm, så har jag lämnat ca 30 mm att ta av. Det går i princip åt. Det är betydligt lättare att hyvla bort överflödet än att tvingas göra nya bitar.

De färdiglimmade råämnena till "tolleklamparna". Dessa är limmade med Aerolite, ett pulverlim som blandas med vatten och härdas med myrsyra. Det härstammar från flygplansindustrin på 40-talet (har jag hört...) och håller måttet ännu. Det är fuktsäkert, men rekommenderas inte under vattenlinjen. Där är det epoxi som gäller, men det är tveksamt om man skall limma under vattenlinjen överhuvudtaget. Många varnar för detta, åtminstone om det gäller  fogar som är väsentliga för konstruktionen.

1 kommentar:

gert ullberg sa...

Tack för tips om bladlask kontra stumlask, skall byta sarg akterut på min koster,
och tänkte lamellimma rundning samt 1meter raksarg för att skarva mot gmla sarg
tänkte dela sargen i 2 delar o bladlaska på mitten. (Tänke göra sargen över en mall)
MVH Gert