Bordlagd!

En härlig syn för nöjda snipbyggare: spunningen i förstäven med sjus tyck bordhalsar skruvade på plats. Stäven är gjord i två stycken, sammanfogade med en haklask. Spunningen är "grovuttagen" med handöverfräs. På så sätt får man garanterat en snygg spunningslinje.

Så är äntligen min lilla snipa bordlagd. Sista bordet nitades för en dryg vecka sedan, och i skrivande stund är även två bottenstockar och tio spant på plats. Men mer om det senare!

Baslåda med fyra bordämnen. Borden är av 12 mm furu och behöver 45-50 minuters basning för att mjukna.

Bordläggning av en båt innehåller många moment. Inget av dem är mycket svårt, möjligen undantaget inpassningen av sambordet i akterstäven. Men momenten är många och det är mycket som kan gå fel. För lärlingen -t ex undertecknad- så är den glada nyheten att arbetet är synnerligen repetitivt, och man ges verkligen möjlighet att öva även om man bara bygger en liten båt. Min snipa har sju bord. Och eftersom sambordet är gjort i ett helt stycke och övriga bord laskade så fäster man alltså 26 bordsplankor på båten. Och man lär sig! Första borden tog evigheter - sista varvet tog endast fem dagar från osågade plank till färdighyvlade, inpassade och nitade bord.

Ask med nitar och verktyg. För bra nitning behövs kulhammare (300 gram är lagom), avbitare (hellre ändavbitare än sidavbitaren på bilden), brickpåslagare, andragare, borrmaskin, försänkare, drivdorn och mothåll. Påslagaren, mothållet och andragaren får man göra själv. Resten finns att köpa.

Den som är intresserad av hur man gör kommer snart att hitta nya steg-för-steg-sidor här på Grisslanbloggen. Först ut blir bordläggning, följt av bottenstockar och basade spant (svepspant). Önskar du läsa om något särskilt så går det alldeles utmärkt att skriva till mig och önska!

niklas@17kyssar.se

Det mest tidsödande i bordläggningsarbetet: inpassningen i stävarna. Det är även här som borden är som känsligast och man får räkna med att ett eller annat bord spricker under arbetet. På bilden syns, förutom stämjärn och spunning, själva "fällningen". Alltså den fals i det undre bordet som gör att klinkborden liksom "går in i varandra" mot stävarna.