måndag 27 oktober 2008

Retrospekt över sommaren 2008

Kort blev sommaren 2008, liksom den 2007. Sydvästvindar och lågtryck från Atlanten dominerade. Dock är det ju i höstmörkret förbaskat trevligt att se tillbaka på det nästan två veckor långa högtrycket i slutet av Juli. Till min lycka var det just då jag passade på att ta ledigt, och dessutom få sällskap av kamraten Svennis. Och har man ork att kolla på andras semesterfilmer så går det alldeles utmärkt att trycka på play på följande lilla alster!

Lägg särskilt märke till Svennis föreläsning om flervånings-utedasset på Storskär.

söndag 26 oktober 2008

Årets båthus

Det har varit ett j-a blåsande de senaste åren. Och tyvärr så står Grisslan vintertid ganska utsatt för sydvästen. Båthuset har behövt repareras varenda vinter. Och roligare än så kan man ju ha! T ex bygga nytt roder och annat smått och gott som planeras inför vintern.


Årets lyft, som vanligt utomordentligt snabbt och skickligt utfört av truckföraren i Ernemar.

Årets båthus skall förhoppningsvis klara en hel del. Problemen har inte bestått i att själva huset eller pressenningarna blåser sönder utan i att det flyttar på sig. Stormvindar mot ganska lätta konstruktioner med stora ytor är inte en lysande kombination.


Vagnen blir en synnerligen stabil och pålitlig vagga då den stödjes under stöttorna. Utan dessa stöd är den en aning svajig.

Knepet som jag lärde mig från förra årets stormar är att spänna ned huset mot marken med spännband från nockarna och ned i en plint. Ytterligare behövs nedslagna pålar för att förhindra rörelse i sidled. Detta hände förra året -huset flyttade sig en meter och började skava mot relingen. En sista sak man kan utnyttja är snedsträvor inne i huset. Det stagar upp väsentligt.

Kvällsarbete med svintunga pressar.

Alla som någonsin försökt få upp en riktigt tung lastbilspressenning på ett båthus vet hur vansinnigt svårt det kan vara. Och varje år har detta varit något man verkligen bävar inför. I år slog jag och styvfar våra kloka huvuden ihop och tänkte efter. Och kom fram till att man skall undvika att vika pressarna. Att rulla ut dem uppe på taket är tungt och svårt, och det är bättre att få dem dit i slätt skick. Alltså lade vi ut pressarna slätt på ena sidan huset, kopplade winchen till ena hörnet och ett rep till den andra. Det var förvånansvärt enkelt att dra upp dem, och tog kanske 5 min/st.



Så återstår bara att se om det ser lika snyggt ut efter första vinterstormen.

måndag 20 oktober 2008

Säsongens sista båttur

Sista seglingen för året går som vanligt från hemmahamnen i Figeholm till Ernemar (Oskarshamns fula småbåtshamn). Grisslans sista färd på året går dock på land. Med traktor de två milen mellan Oskarshamn och Fliseryd. Det skall tilläggas att det rör sig om två ganska skumpiga och framförallt långa mil, med tanke på att den gamla Massey-Fergusontraktorn från 1974 håller sig under modesta 20 knyck.

En inblick i traktorförandets odödliga konst


Och en titt på årets mest färgsprakande och kylslagna segeltur, Figeholm-Ernemar.

söndag 28 september 2008

Sov gott med ett bra ankare!

Kvaliteten på förtöjning och ankring torde vara det som avgör huruvida man kan sova eller inte. Varenda båtägare vet hur uppmärksam man är på ljud i riggen, kluck mot bordläggningen och båtens rörelser. Och alla vet hur oerhört tradigt det är att kliva upp en regnig och mörk natt för att man börjat dragga eller för att lägga ett spring över viken.

Som den oroliga själ jag är så sover jag förstås mycket lätt ute i naturhamnarna och vaknar för minsta lilla. Men... nya tider och nya uppfinningar. Jag kan inte säga annat än: spring iväg och köp ett Deltaankare. Sitter perfekt i de flesta bottnar, med undantag för riktigt lösa dybottnar. Till sådana kör jag med min hemgjorda Danforthkopia i rostfritt stål.

Deltaankare. Inköpt innan priserna på dem gick ned med över hälften...

Det känns nästan konstigt att lita på ett ankare -och det kanske man heller aldrig riktigt skall göra- men Delta är faktiskt så bra som alla påstår. Har hittills inte varit med om att det draggat, släppt eller varit svårt att få fast eller svårt att dra loss när man skall sticka. Och det ger verkligen bättre nattsömn.

En fördel med den här typen av lättankare är att de lämpar sig både för tilläggning och för svajankring. Ett Danforth, t ex, har ju som bekant mycket bra håll vid landförtöjning p g a flynas stora och platta yta. Men vid vindkantring på svaj så vrider det sig inte i rätt riktning utan kantrar och hamnar upp och ned. Har man då otur så har det samlats en massa sjögräs mellan flyna och stången, och då sätter det sig inte på nytt.

Så ett filmklipp från en skön sommardag i Figeholms skärgård. Närmare bestämt vid Loberget, eller Bettan som holmen också kallas. Här får Grisslan ligga på svaj medan husse är ute på Hägnad bådor och lägger garn och ryssjor. Kanske skärgårdens sämsta hållbotten -häll, stenskrammel och tång. Men det är ett förbannat bra ankare, jävlar i det. Sitter även i sånt mög.

Grisslan för svajankring med returlina på Deltaankaret. Risken är stor att det kilar fast sig hårt i smålands steniga bottnar.

fredag 15 augusti 2008

Segla själv

En folkbåt går alldeles utmärkt att segla utan gast. Men det finns ett par detaljer som gör det hela mycket lättare. Svårigheterna som finns är enkla att ta sig förbi.

Det knepigaste är att få upp och ta ned storseglet. Först och främst skall man se till att dra ned fallen via block till sittbrunnen, eftersom man verkligen inte vill gå upp på fördäck ensam i hårt väder. Nästa detalj är att få kontroll på bommen. När man hissar seglet så åstadkommer en bom som vilar på rufftaket en dålig vinkel för införandet av mastliket i rännan. Det blir tungt att hissa, och blåser det så kan det rappa ur, och risken finns att man spräcker rännan (mycket svårlagad). När det sedan skall ned så faller bommen ned på rufftaket med en smäll, och sedan är det nästan lika trögt att ta ned som det var att hissa.

Ytterligare ett problem finns, och det är att segel med replik (som alltså saknar travar och således inte sitter fast i masten) tenderar att blåsa i sjön när det lämnar rännan och bilda en stor besvärlig säck.

Lösningen på dessa problem är: dirk, Lazy Jacks och införingsrulle för liket.

Dirken kan sättas an antingen vid fiolstaget eller i masttoppen, i båda fallen via ett block. Båda lösningarna har sina nackdelar. Vid masttoppsmontaget utsätts masttoppen för en konstant last och den riskerar att bli permanent böjd, med konstant segeltwist som följd. Med dirken längre ned är det lätt att lattorna fastnar i den då man hissar. Jag föredrar dock det senare, som löses genom att verkligen ligga i vindögat vid hissandet.

Lazy Jacks förhindrar att seglen blåser i sjön och tillåter dig att vänta med att beslå det tills du har tid. Mycket skönt! Köp absolut inte färdiga Lazies, det är dyrt och onödigt. Kolla istället en monteringsanvisning och skaffa lösa delar billigt på Biltema och liknande.

Sista detaljen är helt oundgänglig, nämligen införingsrullen. Har du inte en -så köp den nu! Finns hos Folkbåtscentralen: http://www.cubitmedia.dk/cruiser/?p=productMore&iProduct=118

Klicka för större bild. Här syns principen för Lazy Jacks och dirk, som båda sitter an i masten i höjd med fiolstaget.

Nästa grej är viktig: nämligen att ha möjlighet att släppa rodret kortare stunder. Man måste ju gå på muggen ibland, eller bara hämta något i ruffen. Vilket är helt omöjligt utan ett ordentligt roderlås. Mitt är av modellen "Tiller Lock" och bygger på friktion, och har gjort underverk för styrandet. Inte bara kan man släppa rodret kortare stunder, man kan också låta låset avlasta armmusklerna då roderkrafterna blir stora.


Höj rorkulten och den låses i läge. Sänk den och den löper fritt. Kanske inte det vackraste som finns, men oerhört praktiskt.


fredag 18 juli 2008

Granna bilder

Till den som gitter slå ihjäl tio minuter på stämningsfulla seglingsklipp...

...rekommenderar jag detta lilla alster.

onsdag 16 juli 2008

Kalmarsund

För en ostkust- och skärgårdsbo som jag, så tar Sverige slut söder om Oskarshamn. Resten är en transportsträcka som inte tar slut förrän i Göteborg. Bortsett från ett litet undantag i Blekinge. Men let's face it -Skåne och Halland är förjävla trist. Det enda man kan göra är att ligga och betala avgifter i diverse gästhamnar, inte en naturhamn i sikte. Därför har Kalmarsund för mig alltid betecknat "fel håll". Men ibland visar sundet sig från sin bästa sida. T ex i helgen, då Byxelkrok och norra Öland som vanligt bevisade att de är soligast i landet.

För bidevind över Kalmarsund. Sundet bjöd som vanligt på krabb sjö.

Grisslan och undertecknad i Byxelkroks hamn. Nu börjar hon äntligen se lite hyfsad ut. Nästa projekt blir en helrenovering av riggen och en rejäl ombyggnad av inredningen.

söndag 6 juli 2008

En pärla!

Måste passa på att göra lite reklam för ett riktigt favoritställe -Idö utanför Västervik. Av alla de skärgårdskrogar jag besökt, så ger Idö det bästa bestående intrycket. De har en oslagbar service och riktigt bra mat. Ja, service... vet inte vad man skall kalla det. Förra året kom en av servitriserna ned med nybakat bröd till båten när vi skulle sticka "för att det var synd om oss som fått ligga och väntat på bättre väder". Jo, jag tackar jag!


Utsikten från restaurangen är oslagbar. Klicka på bilden så ser du Grisslan, som närmast ser ut som en jolle till Arcona 400:an.

Vissa av de mer välbesökta och kända krogarna, som t ex Grinda eller Sandhamn, har riktigt usel service. Man känner sig inte det minsta välkommen. Men jag tror att det mest beror på att de inte behöver svassa för sina kunder, eftersom folk fortsätter att komma ändå. Och så kan man kanske göra i Stockholm eller i Bohuslän, men inte om man är företagare i mindre befolkade farvatten såsom Västerviks lilla skärgård.

En kuriös detalj i gästhamnen är att de har moorings (d v s fasta aktertampar som en bit in på säsongen är helt fulla med klabbiga alger...). Det är en fröjd att sitta och kolla på folk som skall lägga till och aldrig har använt sådana. Totalförvirrat.

tisdag 1 juli 2008

Tack, käre herre, för epoxi

Epoxiplast är helt klart det bästa som hänt båtbyggeriet på länge. Utmärkt till att lamelllimma, foglimma och till att spackla med. Funkar under vatten. Starkt och pålitligt. Vissa saker hade fått bytas i sin helhet om det intre varit för möjligheten att limma, t ex hela kravellbyggda båtbottnar, där man nu istället har möjligheten att nåtlimma (fräsa upp spår och limma i trälister på måttligt gistna båtar). Dessutom hade man ju varit tvungen att lära sig att snickra...

En riktig klassiker på gamla båtar är rötskador och glipor på ruffens främre hörn. Det är tyvärr en typ av skada som riskerar att sprida sig snabbt. Då vatten tränger in i en allt fuktigare ruff och sommarvärmen sätter in -då trivs rötsvampar och mögel som bäst. Fukt och värme påskyndar väsentligen på nedbrytningsprocessen. Precis som i en kompost. Rötan avstannar dock helt då temperaturen faller under ca fem plusgrader.


Visst ser det trist ut. Men skador och naket trä ser ofta värre ut än vad det är. Träet bakom den uthuggna ruffsargen är alltså balkvägaren. Även den måttligt rötskadad, men räddad med intertox och epoxi.

Grisslans ruff är enkelt hopfogad med träskruv, utan hörnstolpar. I hörnen är plankorna alltså bara skruvade i varandra. Skruv fäster inte särskilt bra i ändträ, och tids nog släpper de sitt grepp med uppglipning och vatteninträngning som följd. Detta skall man vara uppmärksam på för här kan lacksläpp, fuktskador och röta komma snabbt. Om det glipar: ta bort de gamla skruvarna, limplugga hålen med epoxi och dra i nya friska skruvar. Detta enkla ingrepp besparar dig det större jobbet med omlackning eller i värsta fall utbyte av ruttet trä. Har man inte tid att åtgärda skadorna omedelbart, så är det viktigt att provisoriskt täta -utifrån! Tätar man inifrån får man omvänd effekt, och fukten stannar kvar i konstruktionen istället. Det är också viktigt (vilket det alltid är med träbåtar) att ruffen är väl ventilerad.

Rötskadorna på min ruff var relativt begränsade, så jag behövde dessbättre inte byta ut hela planken med uppbrytande av däcket som följd (det är lagt med fin glasfiberväv och epoxi på plywood). Det räckte med att hugga ur skadorna och fälla i nytt trä med epoxilim och spackel bakom. Den något rötskadade balkvägaren (som håller upp rufftaksbalkarna) behandlades med intertox och dränktes utifrån med oförtunnad epoxi. På så vis bibehålles styrkan, och jag behöver inte byta ut den förrän det blir dags att byta ut rufftaket... måtte det vara många år kvar till dess.

Ilagt och limmat på babordssidan. Efter nedbetsning och oljning försvinner färgskillnaderna hjälpligt.

Det är inte helt enkelt att hitta träbitar med rätt färgmatchning, och det lyckas man sällan med. Men jag resonerar som så: man ser det bara på mycket nära håll, och dessutom syns det att någon gett båten vad den behöver. Det ser helt enkelt helt och fint ut.

Allting på plats. Den blåa tonen kan lätt tolkas som "blåstick" i fotot. Men det är faktiskt den blåa lättviktspressenningen som åstadkommer det. Mycket obehagligt att arbeta i! Välj hellre gröna eller vita.

Slutligen vill jag komma till en poäng. Skall man köpa en träbåt är det här en typ av skada som säljare tenderar att förminska. Men jag kan försäkra att planering, lagning, tätning, skrapning, slipning, betsning, oljning, lack och målning tar rejält med tid. Det är ett arbete som inte skall underskattas, och bör därför absolut tas upp i förhandlingen om priset. Dessutom är en läckande ruff eller ett läckande däck oändligt mycket svårare att stå ut med än ett läckande skrov!

torsdag 26 juni 2008

Roderlås

Efter ett par seglingar med mitt nya roderlås, så kan jag bara undra hur tusan jag överhuvudtaget kunde vara utan det innan! Verkligen helt suveränt. Den mest uppenbara fördelen är såklart att man kan släppa rodret en stund utan att båten lovar iväg som en vettvilling. Men utöver det så är det skönt att kunna låsa rodret då det kommer en körare eller i surfarna på länsen, så man slipper sitta och ta i och kämpa emot. Så om du har en båt med rorkult: skaffa ett "Tiller Lock". Kanske inte så särskilt snyggt -ett välpolerat hackbräde av mässing kan vara en riktig prydnad- men steglöst och användarvänligt.

http://www.arolyth.se/txrleng.html