Mobilbilder från säsongens högvatten

Tyvärr så glömde jag bort at ta kort på det extrema lågvattnet som vi led av i höstas. Som värst var det en meter under normalvattenstånd, och stora delar av viken var torrlagd.

När man nu öppnar dörrarna inne ifrån Lilleverkstan, så möts man av en liten kanal som bildats emellan dörren och bryggan. Man väntar sig nästan att en gondol stilla skall flyta förbi.

Nåväl! Nu är läget det rakt motsatta och de senaste veckorna har bjudit på högvatten. De frekventa stormarna och kulingarna har, förutom sagda högvatten, dragit med sig en attans massa vass från andra sidan viken.

Lägg gärna märke till den försvarliga mängden vass som flutit upp på planen och in i varvsbyggnaden. Det kan medges, att vi inte hade väntat oss detta.

Med lite tur så blåser den tillbaka innan sjösättningssäsongen drar igång. Annars blir det till att elda vass. Vilket är omöjligt. Eftersom det råder eldnings- och rökförbud inom femtio meter från varvet.

Två av de upptagna båtarna, Amber och Karö-Line är i princip sjösatta igen! Och vi kommer definitivt inte åt dem utan vadarbyxor.

Detta är vårt första år på Saxemaravarvet, och i princip varje dag lär vi oss något nytt. Nyaste lärdomen var nog att man inte skall lägga något man behöver ute på stora bryggan inför vintern. Högvattnet omöjliggör nämligen en promenad ut dit.

På sommaren, då allt är varmt och torrt och inbjudande, är det svårt att tänka sig att allt skall bli blött, kallt och ogästvänligt på vintern.

Avslutningsvis kan jag berätta att det är väldigt givande och skönt att arbeta så nära naturen, havet och vädret som vi gör. Och vi är ju så förbannat nära åtminstone havet att det kommer in på besök ibland. Inne i varvshallen kan man i dagarna njuta av stilla vågskvalp längs sliprälsen. Ganska speciellt, ganska charmigt!