Söndagsjobb och något om fernissa

Som utlovat i förra inlägget så gjorde er käre träbåtsbyggare ett söndagspass i verkstan. Den lilla kanoten har därmed fått ytterligare ett lager väldoftande Schooner-fernissa.

Fribord och roder har nu tre lager lack, däcket två. Åtta lager är målet. Tro mig när jag säger att en stor del av yrket består i att smörja diverse skapelser av trä med fernissa.

Fernissning har gett upphov till ordet "vernissage" (uttalas med fördel "fernissage"). Alltså ordet som brukas för att beskriva tillställningen vid en konstutställnings öppnande. Ordet syftar egentligen på fernissningen av färdiga oljemålningar som gjordes inför publik. Det danska ordet för vernissage är faktiskt "fernissering". Det kanske skulle vara en grej för båtbyggerierna att hålla öppet vernissage, när båten får sin slutstrykning?

Våren närmar sig, och idag var första gången i år då det kändes riktigt behagligt att jobba med öppen port i "Lilleverkstan". Spegelblankt hav och kvällssol. Man kan ha det betydligt sämre!

Den lilla kanoten tronar på sin bädd i februarisolens bleka ljus.

Man bör, då och då, stanna upp och reflektera över hur bra man har det. Och om man inte har det bra så bör man stanna upp och förändra livet till det bättre.

Det är en fantastisk tillvaro vi för på varvet i Saxemara. Visst arbetar vi mer än de flesta ens anar, men det allra mesta som vi gör -det gör vi med passion.

Sessan tog en tur till varvet idag. Måttligt road. Bakom undertecknad ligger Pelle Nolborns Möre 30 (identisk med Ballad). Han tillhör de hårda grabbarnas skara, de som låter båten ligga i året om. För några veckor sedan låg hon bergfast infrusen i två decimeter kärnis.