Allt var inte bättre förr, och ett mycket belysande exempel på det är täckning av däck och tak. Gamla lösningar inkluderar bl a:
1 Duk. Flera av våra båtar har i år fått nya duktak, och det kan snabbt konstateras att dessa tak, förutom att ha en synnerligt begränsad livslängd, är beroende av konstant vård. Om man inte vårdar dem och lappar dem så snart de fått den minsta lilla reva, så släpper de in vatten. De är också fenomenala på att hålla kvar den fukt som kommer in. Därför är det ytterst vanligt att dukade däck och tak måste genomgå stora, dyra, reparationer i samband med byte av duken.
2 Skivdäck. Breda bräder och smala tätlister i ohelig allians. Fungerar så länge lim och skruvar håller, men läcker som såll då de utsätts för torr väderlek innan regn. Ytterst ovanliga på nya båtar, bl a för att de breda mahognyskivorna är så hiskeligt dyra.
3 Ribbdäck med nåtmassa. Mycket vackra däck, och likaså populära. Problemen med dem är dock många. Är de lackade stå blir de hala att gå på. Är de av olackad teak så nöts de ned och åldras fortare än man hoppas (dyra att byta). De är bara täta så länge nåtmassan är fräsch, och det är den inte så värst länge. Sedan börjar de droppa, och läckagen är i allmänhet omöjliga att hitta. Om ribben är lagd på plywood så kan man räkna med att detta underlag totalförstörs och att svamp och röta sprider sig snabbt.
4 Plywood. Det kära gamla kryssfaneret är lite av ett mirakelmaterial vid inredningssnickerier, men totalt kass som däcksmaterial. I synnerhet om det, som vanligt var förr, läggs som täckning på ett befintligt underlagsdäck av spontade granplank. Kontaktytan mellan dessa två material är en perfekt fuktfälla och mums filibabba för alla möjliga former av svampar. Om plywooden läggs som ensamt däcksmaterial och målas så släpper snart det översta fanerlagret i små sprickor som sedan börjar samla på sig fukt. Om ändträet inte är 100-procentigt förseglat så börjar det suga vatten något så infernaliskt att de kan transportera fukten metervis på bara ett par år. Och därmed börjar hela däcket lösas upp.
5 Polyester och glasfibermatta/väv. Lätt att lägga, lätt att forma, mycket tätt och fint. Enda nackdelen är att polyestern limmar rätt dåligt mot träunderlaget, och tids nog släpper det, och bildar fuktfällor. Särskilt vid nedvikta kanter och hörn.
Elinore efter att just ha fått ett nytt tak av rovingväv och epoxi. Fyra troligtvis väl investerade kvällstimmar i varvshallen.
Så vad gäller istället? När Grisslan höggs upp så konstaterades det snabbt att de enda delarna av båten som var i perfekt skick var taket och däcket. Tacket var av spontad fur och däcket av plywood, och båda var belagda med glasfiberväv med epoxi. Inte ett enda ställe uppvisade skador. Så visst funkar det alldeles utmärkt.
...och där är även däcket försett med epoxi och väv. Ett betydligt drygare arbete än taket. ca 6 timmar.
Det finns ju såklart ändå nackdelar. De består i högt pris och komplicerad (temperaturkänslig och kladdig) hantering vid läggandet. Men de är små i sammanhanget, eftersom själva konstruktionen håller så pass länge utan att behöva repareras.
